Monthly Archives: december 2010
Det är ett år sen jag och mina medklassare gjorde en tidning. Ett år sen jag inte sov alls. Istället smet iväg till biljardrummet och kollade på musikhjälpen nätterna igenom med en grabb som tjatat ihjäl sig. På att få träffas.
Han hade bestämt sig. Och även om jag också hade bestämt mig för att här ska det inte fallas för någon värmlänning. Stadigt står jag på mina korta ben. Så var det musikhjälpen och den snöigaste vintern jag någonsin sett och den bästa tiden och så söt karl i hasorna och vad fan. Vad gör man. Om inte bara faller ned från sina fortfarande korta ben i de där armarna.
Och det är fortfarande så. Har inte hittat benen än. Och ingen gör honom så lugn som jag säger han och det är fan fantastiskt.
För han är aldrig lugn och aldrig stilla.
Spelar hockey bockey. Det gör man tydligen på is. Skridskor snöras på och orange boll med klubbor och några är proffs och andra håller sig i sargen och vi begär hejarklack. Den är dålig. Springer bara runt och fotar hela tiden.
Vi heja oss själva istället.
Dunkar med klubborna i marken och gallskriker FOTO-FOTO-FOTOOO!
Signe kramas, säger att jag ser ut som en klump glädje på isen. Det blir man ju glad av. Vem vill inte vara glädje. På is med mjukisbyxor och stickad tröja.
Vi är dåliga förutom Hannes som spelat hockey och snörar mina skrillor och de sitter perfekt.
— Vill du ha dom hårt knutna, eller jätte hårt knuta? Säger han på sin småländska.
— Jag vill kunna känna att jag har fötter.
Den enda närvarande läraren blir utvisad två gånger för tacklingar.
Ingen annan.
Lyssnar på låten. Doris låten och han svarar inte och jag bara vill att han inte ska göra det. Utan knacka på dörren och så öppnar jag och bara vaaaa! Står du här och vill inte sluta pussas? Gör du verkligen det?
För jag har städat och allt är rent och fint och det enda som fattas är ju du.
I den här rutiga sängen.
