Ingen vila.
Kvällscheferna skickar iväg mig på ett jubileum i kväll och jag får betalt.
Pumpar mer slaskkaffe för att hålla mig vaken. Webben har haft en seg dag, inget häftigt har hänt men jag har lärt mig programet.
Jag fortsätter kämpa vidare för att få fota på den här tidningen. De har en fruktansvärt brutal inställning till multijournalistik.
”Nej. Vi har fotografer som sköter det så att eh, ja…”
Är vad jag får för svar när jag frågar ifall jag inte kan få skippa fotografen Jerry, som förvisso är väldigt duktig och trevlig, för att själv få ta bilderna. Och ett nervöst skratt när jag säger att jag bara försöker vara kaxig. Det ska man inte vara. Får jag en liten vind av kyla svävandes förbi mina anklar, då blir det ju bara nervöst och jobbigt.
Och på ett sätt är det underbart att de värnar om sina fotografer och om sin fotoredaktion. Det älskar jag. Men ifall jag nu råkar vara duktig på att ta bilder, och särskilt reportage bilder där jag fångar en känsla, så ska man utnyttja det. Men det är väll något jag får bevisa. Jag väntar bara på att få flika in det där bevisandet ganska snart.
Tills dess hänger jag efter fotograferna, pratar och lär känna. Frågar och diskuterar. Trivs och känner mig hemmastadd. Anywhere I lay my head, liksom.
Men jag har lyckats snylta till mig två extra dagar hos dem, som nu räknas ihop till fyra dagar sammanlagt. Jackpott på det i alla fall.
1-1 mellan fotojessica och Ttela.