Vi var på spelning som började senare än vi trott. Och som fick mig att stå med öronen tryckta mot högtalare och slänga iväg bilder endast sju timmar innan Helena dök upp på parkering utanför mitt hus.
Hon hämtade tidigt för att äta frukost och samtidigt föreläsa om prostitution i Värmland – tillsammans med mig. Hon välkomnar som vanligt med kaffe i termosen men egentligen inspiration till tusen. Säger att hon hoppas på Gotland och att hon vet att jag kommer bli det jag vill allra helst. Och det är så skönt att bli trodd på. Som att det är självklart och förutbestämt.
Jag var nervös men det gav sig och vi fick bra diskussioner med fil och mackätande kvinnor. (Kvinnofrukosten skrev jag om här) Det blev bra och var mysigt. Och jag känner att jag verkligenverkligen vill igen. Massor.
Det ger.