Hela veckan var uttömmande. Nästan andfådd och intryckt av allt som kommer in i huvudet men inte ut. Det stannar. Stannar och står och stampar med stora fotavtryck på cellerna.
Första dagen säger hon att det är en ny tid. För evigt nytt för oss som börjat skolan på den lilla ön utanför Bålsta. Stora ord om en ny tillvaro. Det börjar kanske kännas så. Eller så vill det kanske kännas så men huvudsaken är att det känns bra och att promenaderna mot bryggan är fina. Att biblioteket är öppet dygnet runt och människorna är speciella. Varenda en.
Men främst så är det inget tjafs. Här ska jag bygga mig till fotograf och det är folk som är villiga att hjälpa till med det. Om jag bär peppen så står de där.
Stöttar upp från alla sidor.