Tag Archives: Fotograf Jessica Segerberg

+ Veckoplan September III +

I Mývaten på Island.

September brukar vara mycket jobb slår det mig. Jag har frilansat på heltid (alltså inte konstant 100% men utan andra jobb vid sidan av) i fyra år och börjar se mönster av mina flöden. Igår pratade jag med en reporter om att jag inte eftersträvar heltid, till och med försöker undvika det. Han frågade vad jag ville göra av den andra tiden? Vad för intressen skulle jag fylla den med? Han själv skulle hålla på mer med sin musik. Jag nämnde min hund och att jag åker skateboard.

Men det stämde inte riktigt. Grejen är att jag behöver TOM tid. Tid som inte är bokad med något, det är ju där mina idéer föds. Där jag hinner med mig själv. Hinner landa. Men det är svårare att påpeka i ett snabbt samtal. Det kan låta som att jag är lat, medan jag tänker att NÄE, jag är smart. Min hjärna och min kropp fungerar bäst såhär. Jag blir snarare lat av att alltid ha saker att göra som andra säger till mig. Där föds inga nya tankar. Och nya tankar är ju hela grejen!

Den här veckan ska jag pyssla med det här:

+ Plåta Tandläkaren som driver podden En blodig tand. Ja det är ett bra namn.

+ Redigera klart några personalporträtt.

+ Har redan hunnit fota ett omslagsjobb på Annemarie Gardshol som är ny Sverigechef hos Postnord. Gillade henne jätte mycket och fick till några roliga bilder. Intressant människa! Söndagsintervjun i P1 borde intervjua henne om att klättra i 16-17 år trots att hon är höjdrädd. Och så om den lilla detaljen om Postnord såklart. Finns det likheter?

+ Göra urval och redigera ett 30 tal bilder för Hela Sverige rullar, som drev skateboard projektet Hela orten rullar som jag nämnde HÄR. Det var SÅÅÅ roligt!

+ På söndag åker jag och Martin Källberg på tidningen Svensk jakt till Hudiksvall. Vi ska hänga på Anna-Carin som är en av få säljägare i Sverige. (Det är endast skyddsjakt, sälarna förstör lokala fiskares redskap och äter upp fisken. Förr var sälarna utrotningshotade men har ökat väldigt mycket i antal). Planen är att åka på söndag och innan onsdag ha fått till en tur ut på havet. Vi har såpass många dagar för att vädret är osäkert. Det ska bli SÅ SPÄNNANDE!! Fullkomligt älskar att det blivit så mycket reportage på senaste tiden.

+ Har tankar om att införskaffa en Bullitt cykel. En lastcykel med lång låg front där mina kameraprylar skulle få plats och även min vovve i vissa fall. Den är fruuuktansvärt dyr. Också jätte cool. Såhär ser den ut.

+ Veckoplan September II +



Foto: Mareike Timm

Har genomlevt en helg med en extra måndag. Och med genomlevt menar jag på det mest genomströmmande inspirationstankande sättet. Det brukar bli så när jag får vara med Helena, en kvinna som började som min journalistlärare för nio år sedan och fortsatte som vän. Hon fyllde 55 år några dagar efter att jag grabbade tag i mina 29 och vi brukar försöka ses kring våra födelsedagar. Man umgås inte med henne när man ses, man är med, man gör, man startar diskmaskiner, plockar fram diverse frukostar, luncher och middagar, åker till återvinningen, ser en fotbollsmatch som hennes son spelar, ser en annan match som hennes inneboende spelar. Man far och flänger, pratar med grannar, byter blommor vid hennes pappas grav, sköljer grönsaker. Man är med i hennes vanliga vardagsliv som inte kan sluta snurra, man är där. Som en del i familjen, som en älskad extra person.

Medan man gör allt det där flänget och grejandet så pratar vi. Har ett samtal som pågår i timmar i sträck, i regnet på bänken framför fotbollsplanen, i bilen bakom långtradaren, med knäna i gräset vid graven. Den vindlar hit och dit, analyserar, testar, plockar upp. Byter spår och förändras. Det är något med att vara i rörelse också. När någon insikt kommer, då står vi stilla. Hon hållandes smutstvätt i dom viftande händerna, jag lutandes mot någon vägg. Och sen fortsätter vi, fyller på tekannan, plockar fram smöret, tinar brödet, sköljer tomaterna, fram med plommonen från trädet.

Nä nu måste vi sätta fart, tiden rinner iväg, säger hon. Sen kläcker hon en tanke till ett reportage, som jag fyller i och sen kastar vi färgat glas i återvinningen och hon säger

Det här är ju bra.

Och sen ofärgat glas och hon säger

Det här är ju riktigt bra.

De här ska jag pyssla med den här veckan.

+ Redigera. Har minst sex uppdrag av varierande storlek som ska färdigställas.

+ Plåta porträtt på alla Vänsterpartiets Riksdagsledamöter. Innan sommaren plåtade jag alla som var valbara. Alltid lika spännande att röntga en 3 meter lång fond när man ska in i riksdagen!

+ Något KUL!

 

Ps. I morse satt jag på pendeln. En man sätter sig i sätet mitt emot, bredvid sig lägger han sin jacka och ovanpå en bok. Boken är skriven och plåtad av Agnes Stuber och heter Kruktväxter för alla. Jag är bekant till Agnes och planerar att köpa den. Jag tar ur hörlurarna, böjer mig fram och säger

— Ursäkta, skulle inte jag kunna få kika lite i din bok?

Och han bubblar fram

— Jaaa! Det är min dotter som har gjort den! Den släpptes igår, jag är så stolt!

+ På en tågdörr stod ”VENICE” och vi kollade på varann och sa: Ska vi åka till Venedig? Ja det är klart vi ska +

Nitton år och helt uppfylld. I hoptryckt mot ett tågfönster med benen vikta uppåt och sömnbrist i en månad. Den första längre resan jag gjorde var en tågluff i västra Europa. Det fanns en total nyfikenhet. Exakt allt var nytt. Toaletternas spolknappar, tunnelbanesystemen vi lärda oss en efter en, hur det funkar på ett hostel, hur man hanterar oväntade situationer.

Jag och min vän hade jobbat hela sommaren inom vården och sparat så mycket pengar vi kunde. Googlat olika resrutter och vad man ska tänka på som backpacker. BACKPACKER! Så internationellt! Så häftigt! Så stor ryggsäck!

Någonstans på en Österrikisk tågstation avvek vi från den planerade googlade planen. På en tågdörr stod ”VENICE” och vi kollade på varann och sa: Ska vi åka till Venedig? Ja det är klart vi ska.

Och så klev vi bara på. Supernya ut i världen och ut i någon slags lightvariant av vuxenlivet.
Det kommer aldrig gå att få en sådan resa igen, den där första, den där naiva synen på allt. Men det går att resa på andra sätt än den som vi mest hör om, den som har lägst priser och går snabbast. Det bästa med tågluffen var ju färdsättet, att kliva rätt av från ett tåg in i en ny storstad. Att se landskapen, att hinna med mentalt när man förflyttade sig.

Läs om schyst resande HÄR.

+ Veckoplan September I +

Har fått bilder från Mareike Timm, min vän som jag liftade med på Island och som också är fotograf. Det är hon som tagit bilden ovan när jag nyvaket upptäcker en mugg, hehe. Kolla in henne!

Veckoplanen!
+
Skriva bildtexter, faktaruta och ingress till ett bildreportage om Olle. Alltså Olle, mer inspirerande person får man leta efter. Ska visa när det är publicerat i Motdrag!

+ Plåta porträtt på en skolgård till Civilekonomen.

+ Käka lunch med pappa. Vi möts halva vägen var – i Järna. Pappa när jag föreslog Kafé. ”Allt är ekologiskt och svindyrt. Det blir bra.”

+ Flytta in på min nya kontorsplats i Färgkontoret!! Längtar dit!

+ Göra klart ett jäkla gäng bilder till Schyst resande.

+ Plåta en vildsvinsjakt med start kl 4.00 (!) utanför Vaxholm.

+ Ägna lördagen åt att plåta Hela Sverige rullar. En ideell förening vars främsta syfte är att bidra till integration med hjälp av skateboard åkning, ja du hör ju. Kan det BLI bättre? Tre lördagar i rad pågår Skateboard Karnevallen. I lördags var dom i Vårby gård, denna helg i Sollentuna och avslutar sedan i Skarpnäck. Man får låna brädor, skydd och bjuds på vegokorv och hjälp att komma igång. Nichlas var med och filmade förra lördagen och kom hem helt överlycklig.

Ps. Okej, har du också en hög med kläder som du planerar att laga men tillslut slänger hela högen efter två år för att du aldrig kommer iväg till en skräddare, och hur gör man ens? OM du kommer iväg till en skräddare är det här inget för dig. Att gå direkt till skräddare är förmodligen billigare och definitivt miljövänligare. Men om du slänger brallor som bara behöver lagas (alla mina byxor: hål i skrevet) och istället köper nya så gå in på repamera.se 

Du väljer vad du vill laga, postar och får hem lagade brallor. Enkelt, bra för miljön, din ekonomi, och samvetet.

+ Norge, sommarstuga & lifta på Island – tillbaka till frilanslivet +

Sju veckors ledighet har gått. Jag har varit på bilsemester i Norge, hängt i en gammal skola/sommarstuga utanför Trollhättan och vandrat & liftat på Island. Det låter helt bisarrt, som om jag försöker vinna pris i semester. Men allt jag velat ha den här sommaren är: enkelhet, natur, umgänge, nya möten och röra på min kropp.

Med tanke på att jag varit på resande fot i minst 25 dagar så har det varit oväntat billigt. Norge och Island är ju dyra länder, men om man fiskar, lagar enkel mat på gasolkök och sover i buss/tält blir det ju lite pengar som spenderas (notera: och om man har vänner som bjuder på käk). Sen att Ida & Oskar gjorde menyer, delade upp oss i matlag och handlade all mat vi skulle äta under veckan utanför Trollhättan gjorde ju också sitt. Tror vi alla betalade runt 250 kr per person för hela veckan i matkostnader!

Det känns som att solen och ljuset har pågått i en evighet. Inombords har jag tillbringat sommaren med mycket ifrågasättande tankar. Vad vill jag med mitt liv? Med mitt jobb? Med sättet jag lever på? Det är ju visserligen inga nya idéer jag pysslar med, det känns som jag ifrågasätter allt med mitt liv tre gånger i veckan året runt, men det var ändå något som hände den här sommaren. Jag vet inte vad det är. Saker blir ju mer utkristalliserade när man reser. Jag känner att jag måste göra en förändring men vet inte vartåt det barkar ännu. Hjärnan snurrar. Bearbetar.

Vi får helt enkelt se hur det går.

+ Veckoplan Juni II +

Ett frilansliv.

+ Plåta på Kommunalarbetarens redaktion. Allt om tidskrifter (som ges ut av Sveriges tidskrifter och som jag jobbar för ganska mycket) har ett kommande tema om omslag. Förra veckan gjorde vi ett rep hos magasinet FOKUS.

+ Ta Vanja till veterinären för att få sitt pass och avmaskning. Vi ska till Norge med vår van (se bild) och hälsa på några kompisar söder om Bergen.

+ Skicka iväg fakturor innan alla går på semester.

+ Få iväg en massa urval på olika jobb som inte ska göras ut förrän i slutet av augusti. Men det är skönt om AD:arna har bilder så att de kan jobba på när de vill (= låta mig ha semester)

+ Hänga på tidningen Svensk jakt på ett heldagsreportage om deras redaktion. Vi ska på jakt utanför Gnesta och jag är OERHÖRT taggad inför detta. Har till och med köpt mycket dyra vattentäta brallor. Det här är också det sista jobbet innan jag tar sommarledigt! Hoppas det blir extra roligt och spännande, kommer jobba i många timmar och förmodligen köra hem mitt i natten och vakna upp till midsommar.

Ps. Sommarpratarna.

Ser mest fram emot Katarina Wennstam, Max Tegmark, Fatima Bremmer, Peder Fredricson, Mandelmanns, Kent Wisti, Sara Parkman & Samantha Ohlanders, Sara Danius och Paul Hansen. Och även Stefan som är Ebbas pappa, och Kim Walls mamma Ingrid – blev förvånad över att de valt att ha ett sommar redan det här året, att de har orkat. Kommer lyssna på varje sekund.

+ Veckoplan Juni I +

Ett frilansliv.

+ På lördag ska jag göra ännu ett jobb för Schyst resande (ett nätverk som lyfter frågor om hållbar turism) när de vidareutbildar ambassadörer. Ska visa bilder från workshopen!

+ Redigera omslag och reportage om förskolan i Aspudden. Jäkla fina ungar var det.

+ Plåta författaren Sarah Sjögren och illustratören Anna Forsmark som gjort Lilla nej-boken. Såhär står det på bokförlagets hemsida: Lilla nej-boken riktar sig till 3- 6-åringar och berättar på ett roligt och enkelt sätt med fina och talande bilder om hur Billie lär sig att sätta gränser i vardagen.

+ Fira min bonusbrorsas 25 års dag i Nyköping. Han är kock, så hoppas på gott käk ; )

+ Redigera hela gänget med Vänsterpartister som jag fotade i Riksdagen förra veckan.

+ Reka plats att fota Sarah & Anna på, och samtidigt passa på att besöka Fackförbundet Civilekonomerna inför en fotografering där.

+ Boka in dom sista fotograferingarna innan semestern. Jag, Vanja och Nichlas (Det är han på bilden! Jag råkade bränna mat i köket som skapade en så härlig rök: ”STÄLL DIG HÄR!” sa jag och hämtade kameran. ”Brandvarnaren kommer gå snart” sa han.) ska åka på en roadtrip med vår van till Bergen och vidare norrut i Sverige. Längtar enormt.

Ps. Det HÄR Tedtalket med Brené Brown som nog är ett utav de mest sedda. Jag såg det första gången för några år sedan, but still! Fortfarande så enormt inspirerande. Såhär står det om föreläsningen:
Brené Brown studies human connection (mitt favvo ämne!) – our ability to empathize, belong and love. In a poignant, funny talk, she shares a deep insight from her research, one that sent her on a personal quest to know herself as well as to understand humanity.

+ Natalia Kazmierska och Martin Aagård ”Vi kan verkligen tänka oss ganska fåniga pressbilder” +

 

Mail 30 oktober 2017: Pressbilder Atlas

”När vi själva diskuterat omslag och bilder har vi ibland nämnt sämsta sortens management- och självhjälpslitteratur som förebilder. Du vet, typ ett porträtt på någon som ser förvånad ut under rubriken ”Everything you wanted to know about…”

”Vi kan verkligen tänka oss ganska fåniga pressbilder. Helt enkelt bilder där vi inte ser ut som särskilt seriösa författare. Det ligger i linje med bokens innehåll.”

Kulturjournalisterna Natalia Kazmierska och Martin Aagårds nya bok Popkulturens död handlar om:

Den första boken någonsin om popkulturens död; om hur medelklassen kramade ihjäl musikfestivalerna, om hur Donald Trump tog livet av dokusåpan, om hur Pamela Anderson blev den sista skandaldrottningen och om hur punken tagits över av högerextrema nättroll.

+ Veckoplan Maj IIII +

Ett frilansliv.

+ Börjar veckan med att dra till Riksdagen och plåta alla vänsterpartister (ca 28 pers) som är valbara på riksdagslistan. Ska släpa mina blixtar, fyra stativ, två kameror, prytlar (typ silvertejp och en smoothie att slänga i sig när det hinns) och en nästan TRE meter lång fond från centralen. Försökte få med mig assistent (okej min väldigt kvicktänkta och lösningsorienterade lillebror) men han kunde inte den här gången. Men! Har hittat ett riktigt finurligt sätt att packa allt på min pirra, så det är LUGNT. Intalar jag mig. Varför åker du kommunalt, är du galen? Omöjligt att hitta parkering nära Riksdagen och jag tar bilen ned till pendeln under icke rusningstrafik = win.

+ Redigera & leverera två jobb till Civilekonomen.

+ Ska till hundtränarna med Vanja. Det var länge sedan nu, vi har fått skjuta på det några gånger från båda hållen. Ska bli kul. Och, lite nervöst eftersom vi inte hunnit träna såpass mycket som vi borde haft tiden till.

+ Fota förskolan i Aspudden med den roliga källkritiska uppgiften, som vi inte fick till det med förra veckan.

+ Redigera pressbilderna på Lee Wermelin.

+ Nått roligt? Skejta eller bada? Kanske båda?

Ps. Den här artikeln om Nya Stockholms Kvinnohistoriska. Ett museum om (suprise!) kvinnors historia som känns nyskapande. Nästa år är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige, snacka om att det kommer ordna bra grejer tills dess. Vilket vi alla borde göra, eller hur? Kommer bli ett grymt år!

”Vi vill tända upp nya lampor, hitta nya spår och ny forskning, men vi kommer inte att sitta och hitta på utställningar helt på egen hand. Vi har ju bland våra medlemmar de främsta experterna som finns i de här frågorna och det är de som kommer bidra. Och genom just samverkan mellan alla dessa olika medlemmar så kan ju synen på kvinnohistorien breddas och fördjupas och berättelserna få olika ingångar från forskningen och vetenskapen.” Lina Thomsgård.

”Det syns överallt, också i kulturen. Och ska Sverige vara ett föregångsland i världen när det gäller jämställdhet så bör vi ju verkligen förmedla all denna kunskap om vad kvinnor har uträttat och inte kunnat uträtta i historien…” Lina Thomsgård

”– …precis så, instämmer Gunilla Thorgren. Förmedla så att den unga generationen blir medveten om att den både har ett ansvar, men också ett arv att leva upp till. Det är ytterst en demokratifråga.”

+ Christer Gardell och solstolar i Tumba +


När man tittar
ut från fönstret i mitt kontor, vilket är ett extra rum i vår lägenhet i Tumba,  ser man två gjutna grillar på en stor gräsmatta. Om sommaren sitter någon brunbränd människa i solstol. Med böjd rygg drar den stolen och nån bok längre ut från fasaden när skuggan närmar sig. Grillarna används nästan varje dag, någon granne sköter om blomplanteringarna, det finns ett hål i marken där julgranen fälls upp i december av vaktmästar-Fredrik. Jag har persiennerna neddragna när jag redigerar.

På stället vi bodde på innan såg jag rätt in i en annan fasad, en kille i kalsonger som alltid gjorde situps, en grusplan bredvid tunnelbanan som hade kunnat bli en park men istället väntade på sitt bygglov för åtminstone 7:e året i rad. Ibland gick barnen på förskolan dit och plockade tussilago bland stenarna. Gled in genom en öppning i stängslet.

Christer Gardells kontor har utsikt över Humlegården. Personen som brukar ordna kaffebrickan in till Christers rum är sjuk. Den är förberedd, dom vet att vi ska komma. Det blir lite prat mellan dom anställda om vem som ska bära in brickan. Och när, hur brukar det gå till? Reportern får sitta i ett annat rum medan jag kikat runt i lokalerna med kvinnan i receptionen. Innan vi knallar runt ringer hon till Christer och säger att vi är här, jag hör en mansröst svara några meter ifrån bakom en dörr. Hon lägger på och säger att han snart är redo. Vilket jag vet, eftersom jag hörde honom.

Man ser ned på trädkronorna från den lilla kupolen på deras övre våning, där har det skrivits kontrakt med utsikt över träden. Solen skiner rakt in, det måste bli stekhett på sommaren.

Om man googlar Christer så står det att han är en hedge fund manager och när jag googlar vad hedgefond betyder står det på wiki:

”En hedgefond (värdepappersfond) är en fond som tar både korta och långa positioner på värdepappersmarknaden.”

Vilket inte säger mig mycket alls. Vet du om att på hitta.se så finns en liten text som berättar om människorna som bor i varje område? Det är ofta väldigt träffande och tydligt. Något typ av genomsnitt för människorna som bor där, vilken bil som är vanligast, vad folk tjänar, till och med vilka intressen folk har. Typ golf, att gymma, köpa ny elektronik. Ibland, i lite mer medel och överklass så står det att värdepapper är ett stort intresse. Vi skämtar ibland om det där, att man går runt med sina små papper och har det jätte kul. Ungefär som när vi tar med våra brädor och åker i skejtparker.

Jag känner inte att det är kunskap för mig, en värld för mig, men varför inte egentligen? Det jag behöver tänka på inför det här jobbet är vad för roliga effekter av ljuset som man kan skapa om man drar ned träpersiennen och får Christer att huka lite på sig. Att få en bild när han sippar på sitt kaffe, och en när man ser hur han tar plats. Jag tänker ibland att det är mitt jobb att göra folk lite mer mänskliga. Inte alltid, ibland ska dom bara bli fina. Men när det kommer till Christer Gardell, en av Sveriges mest kända finansmän, så kan man ju få försöka. Och det verkar som att han också tänkte så. När jag frågar om han kan hoppa upp i ett konstigt hörn på en köksbänk gör han det direkt. Han föreslår själv att han ska hoppa upp på ett stort mötesbord och jag säger ” Ja!” men kommer sen fram till att det skulle gå sönder. Jag frågar om han kan tänkas sig att ligga under bordet, jag vet inte varför, det kändes bara kul, och för en sekund tycker han nog också det, men ångrar sig.

”Nää, nä, så roligt ska vi inte ha det.” säger han och flinar.

Nästa gång tänker jag, nästa gång ska vi göra något riktigt knäppt.