Sitter på spårvagn åt ett håll jag aldrig varit åt. Det regnar. Är påväg att bli mörkt fast det inte ens varit ljust. Bara grått. Jag vill inte göra något nytt i mitt liv men nu gör jag det i alla fall. För att jag måste. För att jag egentligen vill ligga på sängen och se sista avsnittet av orange is the new black och för att jag oftast väljer det alternativet. Inte idag. Under en kort explosionsstund bestämmer jag mig och då passar livet på att hända. Converse ned i ryggan, bräda i näven och ut genom dörren och tänker
”Sluta tänk, bara åk nu.”
Adressen leder till ett berg med en dörr och jag betalar fyrtio spänn. Överallt ramper och bowles och killar och betonggolv och hörlurar i öronen och försvinna in i kroppen. Flytet på hjulen.
Bestiger världens högsta berg på en måndag. Fast går rakt in i det. Neråt. Att det ska vara så svårt att bestämma sig för saker som gör en lycklig.