Category Archives: Fotograf Jessica Segerberg

Fotograf Jessica Segerberg

”När vi ses ler hon och berättar att hon glömt den vita kragen hemma hos ungarna i morse.”

Posted on by superadmin

Segerberg_1

Segerberg_2

Segerberg_3Just nu redigerar jag bilder till den nya hemsidan. Det här är ett frilansjobb jag gjorde för Kyrknytt i oktober förra året.

Linda Ganters ser folk. Hon tittar dom i ögonen och håller kvar. När vi ses ler hon och berättar att hon glömt den vita kragen hemma hos ungarna i morse. Hon klipper till en vit pappbit och passar in den framför spegeln. Linda jobbar i Karlstad och vi träffades under några timmar i höstas när jag plåtade henne för Kyrknytt. Det var en långsam dag trots att vi var på två gudstjänster men det är för att Linda är så lugn. Hon pressar fram tid som inte finns. Hon står stilla, hon pratar klart.

Eftersom jag har pluggat samtidigt som jag gjort frilansjobben har det blivit en del panikkörningar för att hinna åka till värmland. Men det är alltid värt det. Kyrknytt ger nästan alltid spännande bildmässiga jobb och är öppna för att ändra layouten efter bilderna. En sådan jäkla lyx.

Fotograf Jessica Segerberg

Företagsekonomi och vernissageboule

Posted on by superadmin

Sammy1 Vill plåta allt just nu, särskilt porträtt. Det här är Sammy Steen.

Det är måndag och i skolan brutalbörjade vi med företagsekonomi och affärsplaner. Hela helgen var sol. Hela helgen var bubbel, boule och vernissage inpå små timmar som blev pendel som ofattbart nog blev skjuts ända hem. Helt uttömd, helt tom av alla människor som konstant ryckt tag. Min familj och släkt dök upp, dokumentärfilmsbröderna Åke och Rolf också, mina bästa vänner, mina gamla klasskompisar, människor jag pluggat med och vänner från Nyköping jag inte sett på år. Det är så häftigt när man träffar alla på samma dag. Overkligt.

Nu är det fortfarande sol fast med matte och termer som likviditet och dispositiva lagar och det går bra. Det är roligt och något helt annat. En perfekt avveckling av examensprojektet som hänger på sin vägg i Stockholm och gärna får göra ett tag till.

Någon gång under min redigeringskoma blev jag länkad av rockfoto Emma Svensson när hon tipsade om fotobloggar. Så jävla kul. Hon började hyfsat nyligen blogga för elle.se och gör det väldigt bra. Kolla här!

Fotograf Jessica Segerberg

Vernissagedag för Välfärdssamhället och Maja & Martina

Posted on by superadmin

Martinaochedwina

MajavidfonsterTvå av bilderna ur projektet Maja & Martina. En tagen i stigtomta utanför Nyköping och en i Mexico. Bilderna hänger på Galleri Kontrast på Hornsgatan 8 i Stockholm, supernära slussen.

Det är svårt att känna vad som ska kännas en sånhär dag. För fyra år sedan började jag längta efter att gå den här utbildningen. Jag tyckte den var så perfekt för allt jag ville bli och allt jag ville göra. Journalistik, relationer, känslor. Och allt det i bild! BILD!

När jag var liten sa jag att jag skulle bli konstnär. Rita var det bästa jag visste, och eftersom det var det bästa jag visste så skulle jag jobba med det. Jag tänker exakt samma nu. Eftersom bild är det bästa jag vet – så ska jag jobba med det.
Det har den här utbildningen verkligen hjälpt mig med och den har varit ett jävla helvete from time to time. Men nu är jag här. Vid någon slags punkt i livet som jag längtade så mycket efter. Tänk att det är sista utställningen, sista tiden på skolan. Sedan väntar ett år av praktik innan jag slutar på riktigt, men jag kommer inte komma tillbaka till den här ön mer än på besök.

I dag öppnar vår utställning och jag är så jävla glad. Tänk vilka stora fotografer det kommer bli av mina klasskompisar, de har gjort projekt som är svåra, som känns in i märgen och som är så vackra att man trillar av skorna. Jag hoppas verkligen att du tittar in någon gång innan den 9 Juni. Det är så värt det.

Här är facebook eventet.
Här är hemsidan till projektet.


Fotograf Jessica Segerberg

Att göra ett nytt urval och känna sig värdelös

Posted on by superadmin

Hanga Jag hänger mina bilder på Galleri Kontrast för någon dag sedan. Det här är en timme innan två glasramar for i golvet och blev förstörda. Nu är allt helt och fantastiskt fint.

Det här har varit den mest innehållsrika veckan jag nog någonsin varit med om. Det blev vår, en lillebror föddes, jag bytte ut hela mitt urval och dygnade en hel helg för att hinna printa ut och rama in fjorton nya bilder av sexton. Jag förstår inte hur det kan ta sådan tid. Jag förstår inte hur livet bara kan springa iväg och helt plötsligt är klockan sju på måndagmorgonen och två timmar senare sitter jag och halsar kaffe i en bil påväg mot galleriet. Jag älskar det. Sista sekunden när man lyckas och en kropp så uppe i varv att man tror att hela världen ligger där under dom nya conversen. Fart och puls. Producera och skapa.

Jag bestämde mig för att byta ut mitt urval efter redovisningen, jag fick höra att det var för lite bilder, att det kändes på ett sätt jag inte ville att det skulle kännas och det gjorde mig ledsen. Ledsen för att jag lagt ned så mycket tid och för att jag visste att jag hade bilder. Ledsen för att jag kände mig som en värdelös fotograf.  Möjligen att bristen på sömn som ersatts av stress och prestationsångest de senaste veckorna spelade in ganska mycket. Men det man behöver då är en person som min rumskompis.
Min rumskompis är värdens bästa Mareike Timm. Att hon finns i mitt stall av vänner är ofattbart. Det hon gjorde på gräsmattan utanför stugan var att skratta. Bara skratta, be om ursäkt och skratta igen.

— Värdelös fotograf? Du?

Och så plockade hon fram mina printar. Igen. Gjorde nya urval. Pushade. Tittade. Pratade. Och på en dag eller två hade jag mailat Anna Clarén och frågat om jag fick visa ett nytt urval. Så blev det också.

I morgon är det vernissage och jag kommer dricka vin och skratta. Galleri Kontrast ligger på Hornsgatan 8 i Stockholm, nästan precis vid slussen. Utställningen är så jävla fin.

Ni kommer väll?