+ På en tågdörr stod ”VENICE” och vi kollade på varann och sa: Ska vi åka till Venedig? Ja det är klart vi ska +

Nitton år och helt uppfylld. I hoptryckt mot ett tågfönster med benen vikta uppåt och sömnbrist i en månad. Den första längre resan jag gjorde var en tågluff i västra Europa. Det fanns en total nyfikenhet. Exakt allt var nytt. Toaletternas spolknappar, tunnelbanesystemen vi lärda oss en efter en, hur det funkar på ett hostel, hur man hanterar oväntade situationer.

Jag och min vän hade jobbat hela sommaren inom vården och sparat så mycket pengar vi kunde. Googlat olika resrutter och vad man ska tänka på som backpacker. BACKPACKER! Så internationellt! Så häftigt! Så stor ryggsäck!

Någonstans på en Österrikisk tågstation avvek vi från den planerade googlade planen. På en tågdörr stod ”VENICE” och vi kollade på varann och sa: Ska vi åka till Venedig? Ja det är klart vi ska.

Och så klev vi bara på. Supernya ut i världen och ut i någon slags lightvariant av vuxenlivet.
Det kommer aldrig gå att få en sådan resa igen, den där första, den där naiva synen på allt. Men det går att resa på andra sätt än den som vi mest hör om, den som har lägst priser och går snabbast. Det bästa med tågluffen var ju färdsättet, att kliva rätt av från ett tåg in i en ny storstad. Att se landskapen, att hinna med mentalt när man förflyttade sig.

Läs om schyst resande HÄR.

+ Veckoplan September I +

Har fått bilder från Mareike Timm, min vän som jag liftade med på Island och som också är fotograf. Det är hon som tagit bilden ovan när jag nyvaket upptäcker en mugg, hehe. Kolla in henne!

Veckoplanen!
+
Skriva bildtexter, faktaruta och ingress till ett bildreportage om Olle. Alltså Olle, mer inspirerande person får man leta efter. Ska visa när det är publicerat i Motdrag!

+ Plåta porträtt på en skolgård till Civilekonomen.

+ Käka lunch med pappa. Vi möts halva vägen var – i Järna. Pappa när jag föreslog Kafé. ”Allt är ekologiskt och svindyrt. Det blir bra.”

+ Flytta in på min nya kontorsplats i Färgkontoret!! Längtar dit!

+ Göra klart ett jäkla gäng bilder till Schyst resande.

+ Plåta en vildsvinsjakt med start kl 4.00 (!) utanför Vaxholm.

+ Ägna lördagen åt att plåta Hela Sverige rullar. En ideell förening vars främsta syfte är att bidra till integration med hjälp av skateboard åkning, ja du hör ju. Kan det BLI bättre? Tre lördagar i rad pågår Skateboard Karnevallen. I lördags var dom i Vårby gård, denna helg i Sollentuna och avslutar sedan i Skarpnäck. Man får låna brädor, skydd och bjuds på vegokorv och hjälp att komma igång. Nichlas var med och filmade förra lördagen och kom hem helt överlycklig.

Ps. Okej, har du också en hög med kläder som du planerar att laga men tillslut slänger hela högen efter två år för att du aldrig kommer iväg till en skräddare, och hur gör man ens? OM du kommer iväg till en skräddare är det här inget för dig. Att gå direkt till skräddare är förmodligen billigare och definitivt miljövänligare. Men om du slänger brallor som bara behöver lagas (alla mina byxor: hål i skrevet) och istället köper nya så gå in på repamera.se 

Du väljer vad du vill laga, postar och får hem lagade brallor. Enkelt, bra för miljön, din ekonomi, och samvetet.

+ Norge, sommarstuga & lifta på Island – tillbaka till frilanslivet +

Sju veckors ledighet har gått. Jag har varit på bilsemester i Norge, hängt i en gammal skola/sommarstuga utanför Trollhättan och vandrat & liftat på Island. Det låter helt bisarrt, som om jag försöker vinna pris i semester. Men allt jag velat ha den här sommaren är: enkelhet, natur, umgänge, nya möten och röra på min kropp.

Med tanke på att jag varit på resande fot i minst 25 dagar så har det varit oväntat billigt. Norge och Island är ju dyra länder, men om man fiskar, lagar enkel mat på gasolkök och sover i buss/tält blir det ju lite pengar som spenderas (notera: och om man har vänner som bjuder på käk). Sen att Ida & Oskar gjorde menyer, delade upp oss i matlag och handlade all mat vi skulle äta under veckan utanför Trollhättan gjorde ju också sitt. Tror vi alla betalade runt 250 kr per person för hela veckan i matkostnader!

Det känns som att solen och ljuset har pågått i en evighet. Inombords har jag tillbringat sommaren med mycket ifrågasättande tankar. Vad vill jag med mitt liv? Med mitt jobb? Med sättet jag lever på? Det är ju visserligen inga nya idéer jag pysslar med, det känns som jag ifrågasätter allt med mitt liv tre gånger i veckan året runt, men det var ändå något som hände den här sommaren. Jag vet inte vad det är. Saker blir ju mer utkristalliserade när man reser. Jag känner att jag måste göra en förändring men vet inte vartåt det barkar ännu. Hjärnan snurrar. Bearbetar.

Vi får helt enkelt se hur det går.

+ Veckoplan Juni II +

Ett frilansliv.

+ Plåta på Kommunalarbetarens redaktion. Allt om tidskrifter (som ges ut av Sveriges tidskrifter och som jag jobbar för ganska mycket) har ett kommande tema om omslag. Förra veckan gjorde vi ett rep hos magasinet FOKUS.

+ Ta Vanja till veterinären för att få sitt pass och avmaskning. Vi ska till Norge med vår van (se bild) och hälsa på några kompisar söder om Bergen.

+ Skicka iväg fakturor innan alla går på semester.

+ Få iväg en massa urval på olika jobb som inte ska göras ut förrän i slutet av augusti. Men det är skönt om AD:arna har bilder så att de kan jobba på när de vill (= låta mig ha semester)

+ Hänga på tidningen Svensk jakt på ett heldagsreportage om deras redaktion. Vi ska på jakt utanför Gnesta och jag är OERHÖRT taggad inför detta. Har till och med köpt mycket dyra vattentäta brallor. Det här är också det sista jobbet innan jag tar sommarledigt! Hoppas det blir extra roligt och spännande, kommer jobba i många timmar och förmodligen köra hem mitt i natten och vakna upp till midsommar.

Ps. Sommarpratarna.

Ser mest fram emot Katarina Wennstam, Max Tegmark, Fatima Bremmer, Peder Fredricson, Mandelmanns, Kent Wisti, Sara Parkman & Samantha Ohlanders, Sara Danius och Paul Hansen. Och även Stefan som är Ebbas pappa, och Kim Walls mamma Ingrid – blev förvånad över att de valt att ha ett sommar redan det här året, att de har orkat. Kommer lyssna på varje sekund.

+ Veckoplan Juni I +

Ett frilansliv.

+ På lördag ska jag göra ännu ett jobb för Schyst resande (ett nätverk som lyfter frågor om hållbar turism) när de vidareutbildar ambassadörer. Ska visa bilder från workshopen!

+ Redigera omslag och reportage om förskolan i Aspudden. Jäkla fina ungar var det.

+ Plåta författaren Sarah Sjögren och illustratören Anna Forsmark som gjort Lilla nej-boken. Såhär står det på bokförlagets hemsida: Lilla nej-boken riktar sig till 3- 6-åringar och berättar på ett roligt och enkelt sätt med fina och talande bilder om hur Billie lär sig att sätta gränser i vardagen.

+ Fira min bonusbrorsas 25 års dag i Nyköping. Han är kock, så hoppas på gott käk ; )

+ Redigera hela gänget med Vänsterpartister som jag fotade i Riksdagen förra veckan.

+ Reka plats att fota Sarah & Anna på, och samtidigt passa på att besöka Fackförbundet Civilekonomerna inför en fotografering där.

+ Boka in dom sista fotograferingarna innan semestern. Jag, Vanja och Nichlas (Det är han på bilden! Jag råkade bränna mat i köket som skapade en så härlig rök: ”STÄLL DIG HÄR!” sa jag och hämtade kameran. ”Brandvarnaren kommer gå snart” sa han.) ska åka på en roadtrip med vår van till Bergen och vidare norrut i Sverige. Längtar enormt.

Ps. Det HÄR Tedtalket med Brené Brown som nog är ett utav de mest sedda. Jag såg det första gången för några år sedan, but still! Fortfarande så enormt inspirerande. Såhär står det om föreläsningen:
Brené Brown studies human connection (mitt favvo ämne!) – our ability to empathize, belong and love. In a poignant, funny talk, she shares a deep insight from her research, one that sent her on a personal quest to know herself as well as to understand humanity.

+ Natalia Kazmierska och Martin Aagård ”Vi kan verkligen tänka oss ganska fåniga pressbilder” +

 

Mail 30 oktober 2017: Pressbilder Atlas

”När vi själva diskuterat omslag och bilder har vi ibland nämnt sämsta sortens management- och självhjälpslitteratur som förebilder. Du vet, typ ett porträtt på någon som ser förvånad ut under rubriken ”Everything you wanted to know about…”

”Vi kan verkligen tänka oss ganska fåniga pressbilder. Helt enkelt bilder där vi inte ser ut som särskilt seriösa författare. Det ligger i linje med bokens innehåll.”

Kulturjournalisterna Natalia Kazmierska och Martin Aagårds nya bok Popkulturens död handlar om:

Den första boken någonsin om popkulturens död; om hur medelklassen kramade ihjäl musikfestivalerna, om hur Donald Trump tog livet av dokusåpan, om hur Pamela Anderson blev den sista skandaldrottningen och om hur punken tagits över av högerextrema nättroll.

+ Veckoplan Maj IIII +

Ett frilansliv.

+ Börjar veckan med att dra till Riksdagen och plåta alla vänsterpartister (ca 28 pers) som är valbara på riksdagslistan. Ska släpa mina blixtar, fyra stativ, två kameror, prytlar (typ silvertejp och en smoothie att slänga i sig när det hinns) och en nästan TRE meter lång fond från centralen. Försökte få med mig assistent (okej min väldigt kvicktänkta och lösningsorienterade lillebror) men han kunde inte den här gången. Men! Har hittat ett riktigt finurligt sätt att packa allt på min pirra, så det är LUGNT. Intalar jag mig. Varför åker du kommunalt, är du galen? Omöjligt att hitta parkering nära Riksdagen och jag tar bilen ned till pendeln under icke rusningstrafik = win.

+ Redigera & leverera två jobb till Civilekonomen.

+ Ska till hundtränarna med Vanja. Det var länge sedan nu, vi har fått skjuta på det några gånger från båda hållen. Ska bli kul. Och, lite nervöst eftersom vi inte hunnit träna såpass mycket som vi borde haft tiden till.

+ Fota förskolan i Aspudden med den roliga källkritiska uppgiften, som vi inte fick till det med förra veckan.

+ Redigera pressbilderna på Lee Wermelin.

+ Nått roligt? Skejta eller bada? Kanske båda?

Ps. Den här artikeln om Nya Stockholms Kvinnohistoriska. Ett museum om (suprise!) kvinnors historia som känns nyskapande. Nästa år är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige, snacka om att det kommer ordna bra grejer tills dess. Vilket vi alla borde göra, eller hur? Kommer bli ett grymt år!

”Vi vill tända upp nya lampor, hitta nya spår och ny forskning, men vi kommer inte att sitta och hitta på utställningar helt på egen hand. Vi har ju bland våra medlemmar de främsta experterna som finns i de här frågorna och det är de som kommer bidra. Och genom just samverkan mellan alla dessa olika medlemmar så kan ju synen på kvinnohistorien breddas och fördjupas och berättelserna få olika ingångar från forskningen och vetenskapen.” Lina Thomsgård.

”Det syns överallt, också i kulturen. Och ska Sverige vara ett föregångsland i världen när det gäller jämställdhet så bör vi ju verkligen förmedla all denna kunskap om vad kvinnor har uträttat och inte kunnat uträtta i historien…” Lina Thomsgård

”– …precis så, instämmer Gunilla Thorgren. Förmedla så att den unga generationen blir medveten om att den både har ett ansvar, men också ett arv att leva upp till. Det är ytterst en demokratifråga.”

+ Veckoplan Maj III +


Ett frilansliv.

+ Boka in och kanske hinna plåta ett reportage om källkritik på en förskola i Aspudden. Barnen har fått klistra och klippa in bilder på sig själva på en plats de gillar, och sedan lurat sina föräldrar att de har varit på godislandet, ensam hemma själva, eller på månen. Och sen har de snackat om bild och vad som är sant och inte. Så bra initiativ av pedagogerna! Ska även bli omslag så får tänka ett varv kring att få in gulligt barn + källkritik i samma bild. Hehe.

+ Göra ett större jobb för Hakon media och leverera hyfsat många bilder i veckan.

+ Skriva en betald krönika för en tidning (!) om ett ämne jag slängde ur mig när jag inte ville skriva om det dom tyckte jag skulle skriva om. Det är ingen större grej, men eftersom jag tänkt mycket på att jag skulle vilja skriva mer så blev jag överraskad. Affirmation? ;) Blev impad av redaktören som istället för att säga tack och adjö frågade vad jag kände för att skriva om. Mycket smart.

+ Hjälpa min brorsa att flytta på lördag. Alltså, mina familjemedlemmar flyttar jämt, men nu ska FYRA av dom flytta inom loppet av någon månad. Tre av dom till ganska stora renoveringsobjekt.

+ Köpa en stor grå fond inför nästa veckas pressfotografering av alla vänsterpartister som är valbara på riksdagslistan. Ska tas i riksdagen! Note to self: ta ur fickkniven ur kameraväskan.

+ Gå på visning av det där torpet utan avlopp eller vettig el och drömma sig bort. Men billigt är det! Har läst på om trekammarbrunnar och vad det kostar att dra om all el. Allt känns möjligt i den här sommarhettan? Farligt.

Ps. Jag kan inte nog rekommendera den här workshopen i Malakta, Finland. Förra året hette den Nordic visual storytelling workshop, men har nu bytt namn till Beyond visual storytelling. Vilket är precis vad det var för mig! SÅ mycket mer än en otroligt professionell workshop.  Ska skriva ett eget inlägg om det, för det var en magisk upplevelse. SÖK! Och läs mer här! 

Och här är Fb gruppen! Utropstecken!

+ Christer Gardell och solstolar i Tumba +


När man tittar
ut från fönstret i mitt kontor, vilket är ett extra rum i vår lägenhet i Tumba,  ser man två gjutna grillar på en stor gräsmatta. Om sommaren sitter någon brunbränd människa i solstol. Med böjd rygg drar den stolen och nån bok längre ut från fasaden när skuggan närmar sig. Grillarna används nästan varje dag, någon granne sköter om blomplanteringarna, det finns ett hål i marken där julgranen fälls upp i december av vaktmästar-Fredrik. Jag har persiennerna neddragna när jag redigerar.

På stället vi bodde på innan såg jag rätt in i en annan fasad, en kille i kalsonger som alltid gjorde situps, en grusplan bredvid tunnelbanan som hade kunnat bli en park men istället väntade på sitt bygglov för åtminstone 7:e året i rad. Ibland gick barnen på förskolan dit och plockade tussilago bland stenarna. Gled in genom en öppning i stängslet.

Christer Gardells kontor har utsikt över Humlegården. Personen som brukar ordna kaffebrickan in till Christers rum är sjuk. Den är förberedd, dom vet att vi ska komma. Det blir lite prat mellan dom anställda om vem som ska bära in brickan. Och när, hur brukar det gå till? Reportern får sitta i ett annat rum medan jag kikat runt i lokalerna med kvinnan i receptionen. Innan vi knallar runt ringer hon till Christer och säger att vi är här, jag hör en mansröst svara några meter ifrån bakom en dörr. Hon lägger på och säger att han snart är redo. Vilket jag vet, eftersom jag hörde honom.

Man ser ned på trädkronorna från den lilla kupolen på deras övre våning, där har det skrivits kontrakt med utsikt över träden. Solen skiner rakt in, det måste bli stekhett på sommaren.

Om man googlar Christer så står det att han är en hedge fund manager och när jag googlar vad hedgefond betyder står det på wiki:

”En hedgefond (värdepappersfond) är en fond som tar både korta och långa positioner på värdepappersmarknaden.”

Vilket inte säger mig mycket alls. Vet du om att på hitta.se så finns en liten text som berättar om människorna som bor i varje område? Det är ofta väldigt träffande och tydligt. Något typ av genomsnitt för människorna som bor där, vilken bil som är vanligast, vad folk tjänar, till och med vilka intressen folk har. Typ golf, att gymma, köpa ny elektronik. Ibland, i lite mer medel och överklass så står det att värdepapper är ett stort intresse. Vi skämtar ibland om det där, att man går runt med sina små papper och har det jätte kul. Ungefär som när vi tar med våra brädor och åker i skejtparker.

Jag känner inte att det är kunskap för mig, en värld för mig, men varför inte egentligen? Det jag behöver tänka på inför det här jobbet är vad för roliga effekter av ljuset som man kan skapa om man drar ned träpersiennen och får Christer att huka lite på sig. Att få en bild när han sippar på sitt kaffe, och en när man ser hur han tar plats. Jag tänker ibland att det är mitt jobb att göra folk lite mer mänskliga. Inte alltid, ibland ska dom bara bli fina. Men när det kommer till Christer Gardell, en av Sveriges mest kända finansmän, så kan man ju få försöka. Och det verkar som att han också tänkte så. När jag frågar om han kan hoppa upp i ett konstigt hörn på en köksbänk gör han det direkt. Han föreslår själv att han ska hoppa upp på ett stort mötesbord och jag säger ” Ja!” men kommer sen fram till att det skulle gå sönder. Jag frågar om han kan tänkas sig att ligga under bordet, jag vet inte varför, det kändes bara kul, och för en sekund tycker han nog också det, men ångrar sig.

”Nää, nä, så roligt ska vi inte ha det.” säger han och flinar.

Nästa gång tänker jag, nästa gång ska vi göra något riktigt knäppt.

+ Veckoplan Maj II +

Ett frilansliv.

+ Förra veckan tog jag en paus. Nichlas var ledig, vår buss gick sönder, jag hjälpte till att rensa ur vår farfars hus (Han har flyttat till ett hem och min mellanbror har köpt hans hus). Levererade ett större jobb men ägnade större delen av veckan åt praktiska grejer och att hänga med Nichlas och Vanja i skogen. Vet inte varför, men det var en så tung vecka rent psykiskt. Som att kravla runt i sirap med alla känslor utanpå.

+ Ta Vanjas 1 års vaccin hos veterinären och ta med katten i samma veva. Vi misstänker att hon har någon typ av astma.

+ Skicka iväg ett urval på pressbilder och ett förslag på vilka jag skulle välja.

+ Leverera författarbilder.

+ Träffa en kompis och dricka kallt vitt vin och snacka. Föredrar det framför stor fest närsomhelst.

+ Kvällsskejta för att det ska vara så varmt den här veckan!

+ Hoppas få till två plåtningar. Men det är än så länge oklart när ekonomiprofessorn och det stora försäkringsbolaget har tid.

Ps. Den här Intervjun med Annika Norlin i DN. 

”Det finns något i mig som jag skulle vilja kalla för ett byatänk. I byar eller i mindre städer har man helt enkelt inte råd att vara otrevlig mot den i kassan, för den personen kommer att visa sig vara någons brorsa eller syrra. Och det kan jag inte sopa av mig. Jag vill det inte heller, jag tycker att det är en ganska fin grej. Det kändes ibland som om det var den finaste delen av mig som folk tyckte att jag skulle sluta med.

”På samma sätt har det varit med den här feministtrenden i musik som pågår just nu. Jag älskar det, men för mig är det problematiskt att alla de här låtarna verkar handla om att vara en stark kvinna som klarar sig själv. Man är ensam och fierce. Om man är kvinna från norr har man alltid fått veta att man måste vara stark, minst lika bra som en man på allt. Det är nog en nyckel till mycket i min musik. För mig ligger det revolutionära i att få vara svag, känslosam och att få hjälp.”