Rickard Söderberg har influensa. Han står lutad mot sin dörrpost med ett tyst nej i munnen och en förvånad blick mot min kameraväska.
— Har ingen ringt dig?!
Klockan var 05.20 då väckarklockan skrek, jag klev i mina kläder och gick till tåget. Vid lunchtid är jag i Malmö. Har aldrig sett Rickard på teve utan smink, inte i grå mjukisar heller. Sedan säger han:
— äh! Vi KÖR! Kom in kom in! Jag måste bara slänga på mig lite smink.
Febriga ögon bakom maskaran.
Sånt. jäkla. proffs.
Det blev omslag och några sidor i tidningen AMOS. Plåtat i höstas.