Anteckning från Bangatan V

Det ser ut som vanligt fast det finns portkod nu. Och ny grind, och snart ska de reparera balkongerna där man ”går ut på egen risk” fast jag äter frukost där. Den är sanslöst rostig.

Har det största rummet nu, den med kakelugn och sånt vackert tjafs i taket med sprickor. Packar upp halvvägs men somnar mitt i dagen med solen i ansiktet. Vaknar som neandertalare och bär runt på böcker hit och dit. Hittar ingen plats fast det ekar och blir sur på att världskartan är glömd i Stockholm. Den kan täcka så mycket yta. Kan täcka så mycket vitt.


Del I
II, IIIIIII.

En tanke om “Anteckning från Bangatan V

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *