My faith in humanity När jag var hemma i Nyköping för några veckor sen träffade jag zäta för en frukost. Hon är fin. Men vi var alltså inte på fest. Utan på en raskt döende planet. Lite som lumpen, fast utan granater.
eloooon says: åh. den kvinnan. hon är allting som har med fint att göra. när jag tänker ’fin’ så tänker jag på henne först. hon är tamigtusan det finaste jag vet. och du med, såklart. 11 november 2009 at 20:28
zätalinalinalina says: åh, ni är så fina. snart är det jul, då ses vi allihopa. Jag längtar och väntar! 16 november 2009 at 12:00
åh. den kvinnan. hon är allting som har med fint att göra. när jag tänker ’fin’ så tänker jag på henne först. hon är tamigtusan det finaste jag vet.
och du med, såklart.
åh, ni är så fina. snart är det jul, då ses vi allihopa. Jag längtar och väntar!