Tag Archives: Karlstad

Malin och Olof blev kära och hade världens finaste fest

Malinocholof_5

Malinocholof_4igen

MalinochOlof_2

MalinochOlof_1

Malinocholof_3

Det kommer ett brunt kuvert hem till mig. Egentligen kommer det ett brunt kuvert hem till min pappa och ligger sedan i hans bil i tre dagar innan han minns att jag fått post, men jag får ett brunt kuvert adresserat till mig i början av juni. Brevet är en första blinkning till en sensommarkväll fylld av dans. Åska som blir ösregn som bli klar himmel. En kväll som börjar med att en bunt av olika sorters människor går med plåtar, skålar och burkar längst med en grusväg. Vägen ligger mitt i ett kolonilotts område vid vattnet i Karlstad och där ska Malin och Olof gifta sig.

De ska gifta sig på sitt sätt och alla ska vara med. På kortet i kuvertet står det att det är knytisbröllop och alla ska höra av sig på en speciell hemsida de skapat och layaoutat för tillfället. Man ska skriva och berätta vad man ska ta med för inga andra bröllopspresenter är tillåtna. Mat är allt de vill ha, och sällskapet. Och vi gör som dom säger. Mailar om piroger, sallader, pajer, muffins och vegansk bröllopstårta och när det blir den tredje augusti så är vi där och inget är digitalt längre. Inget är coola hemsidor och kuvert och mail och annat. Nu är det på riktigt. Nu visslar Rebecka och Victor den fantastiska Edward Sharpe & the Magnetic Zeros låten Home. Och jag börjar gråta trots att jag inte trodde det, för att allt är på riktigt och för att inget slår det. Det spelar ingen roll hur mycket man mailar och bestämmer innan för när det händer i verkligheten så känns det. Känns på riktigt.

Malinocholof_6

Malinocholof_9

Malinocholof_12

Malinocholof_8

”Jag vette fan vart de finns, inte på mcdonalds eller på fik eller på stan eller vid vattnet”

NWT-130801-gymnasieval-2web

NWT-130801-gymnasieval-3web

NWT-130801-gymnasieval-4-web

NWT-130801-gymnasieval-1web

Moa ska börja på estetisk dans, Lovisa på bild och form, Eroll på barn och fritid och den sista Lovisa på teknikprogrammet.

Gymnasielistorna släpptes. Långa listor av namn och klasser, sida upp och sida ned. Det gör tidningen skittråkig, så vi bestämde oss för att hitta lite ungdomar som ska börja på gymnasiet i höst.  Och jag fick en dag att leta reda på, intervjua, fota och färdigställa allt. Det är i princip omöjligt att hitta 16 åriga killar en solig dag i augusti. Jag vette fan vart de finns, inte på mcdonalds eller på fik eller på stan eller vid vattnet.  

Men så hittade jag fina Eroll, han ska bli polis och satt bredvid sin mamma och syster på busstationen. Tur det.
 Eftersom texten handlade om framtiden så skulle bilden mest bara visa hur de såg ut. I alla bilder förutom den översta så hittade jag skuggor som fick bli en extra detalj. Jag tycker att det blev lite mer spännande.

”Springer och laddar telefonen oavbrutet och glömmer släcka lampor men det är väll som det ska vara. Minnet.”

Matigt_3

Matigt_2

Matigt_1

Matigt_4Vet inte vad det blev för maträtt det här, men ös ned allt i en panna med curry och det blir skitgott.

Nu kom feelingen igen, fotandet som bara kräver tid, najs fönsterljus och form. Det fotandet som lockas fram av karga och härliga bord och en längtan efter  snygghet. Jag gör ju det här för att öva, och för att slappna av. Men jag känner att det stimulerar porträtt fotograferandet också för jag upptäcker roliga trix som kan bli spännande att använda med människor.

I huset jag bor i här i Karlstad finns det gott om trärena bord som är gamla. Korta små stolar som man inte ska sitta på och klätterväxter på altanen som dator och kläder fastnar i.  Och det finns ju såklart el, och rinnande vatten! Det tog en dag och sedan glömde jag bort hur fantastiskt det är. Springer och laddar telefonen oavbrutet och glömmer släcka lampor men det är väll som det ska vara. Minnet. I kväll ska jag på festival och dansa och fota och hitta någon att hänga med. Känner mig ny i stan, igen.

”När vi ses ler hon och berättar att hon glömt den vita kragen hemma hos ungarna i morse.”

Segerberg_1

Segerberg_2

Segerberg_3Just nu redigerar jag bilder till den nya hemsidan. Det här är ett frilansjobb jag gjorde för Kyrknytt i oktober förra året.

Linda Ganters ser folk. Hon tittar dom i ögonen och håller kvar. När vi ses ler hon och berättar att hon glömt den vita kragen hemma hos ungarna i morse. Hon klipper till en vit pappbit och passar in den framför spegeln. Linda jobbar i Karlstad och vi träffades under några timmar i höstas när jag plåtade henne för Kyrknytt. Det var en långsam dag trots att vi var på två gudstjänster men det är för att Linda är så lugn. Hon pressar fram tid som inte finns. Hon står stilla, hon pratar klart.

Eftersom jag har pluggat samtidigt som jag gjort frilansjobben har det blivit en del panikkörningar för att hinna åka till värmland. Men det är alltid värt det. Kyrknytt ger nästan alltid spännande bildmässiga jobb och är öppna för att ändra layouten efter bilderna. En sådan jäkla lyx.

Ett fotoprojekt om att göra slut

Segerberg_5_storEn av bilderna på Victor Nyåker ur bildberättelsen ’Slutet’ som jag gjorde i höstas.

På torsdag kommer jag visa ett fotoprojekt som var det svåraste och enklaste jag gjort. Det är en dokumentation som pågått under fem intensiva dagar i en lägenhet i Karlstad. Under de dagarna  bestämmer sig jag och min dåvarande pojkvän och bästa vän, att vi inte längre ska vara ett par efter nästan tre år tillsammans. Hur det kändes att fotografera under en sådan känslomässig storm, och varför det både var enkelt och hemskt, berättar jag på torsdag.