I dag tog jag körkort.
Det är svårt att förklara berget som bestigits. Hur omöjligt det har känts, hur mycket pengar jag lagt ned och hur mycket tid som gått åt.
I dag tog jag det. Han ritade i det kryssade JA:et på pappret och så var det med det. Berget nedsmulat till grus och där stod jag och stampade i dammet. Andades in segerstoftet.
Det har varit tufft. Ett enda virrvarr av körlektioner och teori och gå i skola på ö utanför Bålsta när jag frilansar i Karlstad och har distansförhållande i Kil och familjen i Nyköping och vänner i Stockholm. Och tågen. Alla dessa tåg och biljetter och sova på säten och tovorna i håret som aldrig borstar ur sig. Och ibland rasar kroppen men rasar upp sig i tid.
Och det har fungerat. På något sätt. Schemat har gått ihop sig, prioriteringar har fått göras och det känns verkligen som att inget kan stoppa nu. Tänker att bring it, det här går bra. Jag får skriva, jag får plåta, jag får intervjua grymma tjejer som Hanna och köra bil jävligt snabbt.
Tack för det.