Jag är så jäkla dålig på sånt som har med kroppen att göra och därför tänkte jag att jag skulle bli bra på det. Så jag har börjat gå massor, hela tiden och i New York köpte jag till och med ett par gympaskor. Jag gjorde det för att de var svarta och inte vita med massa häftiga finesser på som lyser i olika starka färger.
Svarta, fina. Skitbra. Sen satte jag på dem på stan och kände mig som någon som håller på med sport hela tiden. Jag vart illa till mods. Använde tygskorna igen. Vart illa till mods av mitt fåneri av att inte använda mina nya blanka (det är matta men det låter inte nytt) Manhattan walking shoes. Och sådär har det hållt på.
I och med den här nya lifestyle of walking så har mina fötter börjat bygga ut sig själva.
Vilket då leder till vissa problem för mig.
Va i helvete gör man om man inte vill ha inglasade balkonger på sina fötter? Blåsor gör ont.
Är det nu den där sandpappers pinnen som aldrig verkade funka i mormors badrum ska användas?
Det här med peeling och scrubing och grejer alltså. Jag ligger efter på något sätt. Min pojkvän plattar håret och jag ägde inte en vettig hårtork förens jag fick en – av honom.
I mean C’MON!
hahaha jag dör! så härligt!