21 Jun 2014

“Öppnade genast dörren och gick ut i trapphuset. Det här stämde inte, jag ska fan in på den där skolan. Vart är mitt jävla brev? Ge mig brevet.”

Skrivet av Jessica Segerberg

Maria_Kabatanya_web

Shilana_tva_webEtt urval från de sista veckorna på Arenagruppen. Plåtat för Chefstidningen, Akademikern, Om Världen och bokförlaget Atlas. 

 Jag vet att jag fick gå hem tidigare från jobbet för att antagningsbrevet skulle komma. Jag vet att det inte kom. Att räkningar trillade ned på mina fötter och jag bara stirrade på en massa vita kuvert.

Och så kom brevbärarn ned från våningen över och det var på riktigt motljus och hon var blond och snygg och höll ett skitstort tungt brev och sa

— Den här är nog till dig, jag fick inte in det genom brevinkastet.

—————————————————————————————————————————————————————————

Mitt på tågsätet fanns två tydliga skoavtryck. Dom va ju inte här nyss, tänkte jag. Men insåg att kameraryggan låg uppslängd på hatthyllan och att avtrycken var i samma form som de nya vansen på mina fötter.

Hjärnan i dess mosigaste form.

Blombuketten i plastpåse. Atlas böcker i papperskasse. Fotoboken jag fått. Rekvisitan jag alltid släpat dit. Nu var det slut. Nu har tre år gått och jag sitter på ett tåg till en bil fylld med alla grejer. Nu finns ingen skola att luta sig mot, inget CSN att förlita sig på. Bara en kamerarygga uppslängd på en hatthylla och ett sommarvikariat på nio veckor.

Stirrar rakt ned i gången. På alla säten.
Fy fan, äntligen.

bra_daligt_1_web

Alice_B_K_tva_web

Mikael_Tornwall_1_web

 

2 responses to ““Öppnade genast dörren och gick ut i trapphuset. Det här stämde inte, jag ska fan in på den där skolan. Vart är mitt jävla brev? Ge mig brevet.””

  1. Oskar says:

    Snygga bilder! Verkligen!

  2. Tusen tack oskar!

Kommentera

Instagram

 På sommardagen i April. ☕️
 ✨För ett tag sedan gjorde jag ett jobb med en reporter. Vi hade jätte trevligt, jobbet gick okej och när vi står i tunnelbanan och väntar på tåget så säger hon “Jag känner inte till så många kvinnliga fotografer, vi använder mest män.” Det var ingen värdering, bara ett konstaterande. En journalist som jobbat många år kände inte till så många kvinnor som fotar. “Va? Det kryllar ju av dom?” Sa jag och började rabbla namn. Tåget kom. Vi skiljdes snart åt. ✨ Jag tror att hon är unik, att många har stenkoll på vilka fotografkvinnor det finns i Sverige (de blir ju bara fler och fler). Men, om du någon gång skulle undra. Vilja testa någon annan, har upptäckt att ni på senaste tiden har använt mycket män som plåtat. Så är dessa fyra helt otroliga. Bilderna är från i tisdags när vi hade vår andra fotografkvinnomiddag. Har skrivit ett inlägg på bloggen om det (länk i bio). Om du vill, kommentera där och tipsa om dig själv eller andra icke män fotografer i kommentarsfältet, så har jag en länk att skicka nästa gång jag stöter på en sådan unik fågel.
 Nichlas i sin gubb kikar-pose. ❤️