Det gjorde du inte. Inte just då.

Jag drömmer så konstigt här i skogarna. Eller fullkomligt vettigt, jag har inte bestämt mig än.
Inatt så var jag någonstans, det var mycket folk och det var mycket folk jag kände, som man så självsäkert vet. Då kommer Niclas gående. Och jag är inte riktigt säker på om det är han för han är äldre nu, längre till och med.
Mer muskulös och inte sådär svag.

Men jag tittar i förvåning. Och gör sådär som när man tror man sett någon från förlängesedan men inte är riktigt säker. Sen blir allt lite blurrigt och fyllt med moln men vi kramas och jag vet nu. Jag är säker.

Men något känns fel. Obehagligt och skönt på samma gång. Vart har du varit de här åren, jag skakade ju ihoptryckt mot den lilla trädörren som stänger in en med andra sörjande på bänkar. Och det var högt i tak och din syster sjöng så det ekade sådär vackert mot det höga taket, varför gjorde jag det men skit i det du är ju här nu. Allt är bra.
 Jag hade aldrig känt mig så tung av ensamhet som då, aldrig tömt ur mig av sorg som då. Aldrig igen. Varför gick jag själv, minns jag att jag tänkte, trots att alla mina bästa kompisar var där.

Varför sa jag inte till mamma att jag behövde henne då. Eller pappa.
Antagligen för att jag inte trodde det, det gör jag ofta.

Blöt i ansiktet tänkte på när vi var fulla på mammas vin och jag skjusade in dig på moppen till stan. Du hade spytt men var så glad. Vi hade pratat så mycket bra den kvällen, du hade erkänt något vi alla redan visste men jag kunde bara tänka på om alkohol och din medicin verkligen gick ihop. Du spydde ju faktiskt.

Jag tänkte att du kanske skulle trilla ihop och dö där på parketten med utsikt över åkrar. Det gjorde du inte. 

Inte just då.

Men jag skulle få ett telefonsamtal av finaste Elin på en parkeringsplats i Danmark och det oerhörda blev aldrig oerhört just där. Det var för mycket oerhört för att det skulle gå ihop sig.

Och det har det aldrig riktigt gjort sen dess. Förens nu, då den här texten ville ut

 antar jag.

3 tankar om “Det gjorde du inte. Inte just då.

  1. elooon says:

    åh, så himla fint. verkligen. niclas, jag har tänkt mycket på honom på senaste tiden också. han har börjat dyka upp i samtal igen, efter en liten paus.

    det är mer än tre år sen nu. men det kommer aldrig gå ihop riktigt.

  2. Scuq says:

    Jag tror det bara blir. Man får pauser mellan det, och det måste få vara så. Men det känns väldigt bra, som att jag verkligen kan börja ta in det nu.
    Jag saknar dig väldigt mycket, vi ses på fredag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *