Allt ska gå fort, allt ska vara fart

Ville och Sebastian diskuterar katalogen och bordet med mina urvalsprintar som Clarén jobbat sig igenom.

Första dagen i skolan kramas vi alla på parkeringen. De enda jag sett på två månader är Theo och Anna, människorna har liksom varit allt ifrån Grönland, Tanzania och Malmö. Vi startade med att ägna en timme åt att diskutera vår stora och tjocka katalog som ska tryckas upp till utställningen. Att vara 16 personer med starka drivkrafter är ju fantastiskt, men när det kommer till beslutsfattande är vi lite väl långsamma. Jag gillar snabbt och direkt. Såhär blir det, kör, liksom. Katalogen ska innehålla ett urval av allas projekt, text och presentation. Den kommer bli så fruktansvärt snygg. Allt tack vare en liten grupp i klassen som jobbat arslet av sig för att jaga sponspengar medan de samtidigt gjorde sina projekt. De är värda guld och öl i sin egen vikt.

I går hade jag urvalssamtal med Anna. Hon är snabb och brutal och jag fick order om att fråga någon som inte vet vad jag sysslat med de senaste månaderna om vad hen ser. ”Och gå nu inte till nån proffsfotograf och fråga om råd, det kommer bara bli på detaljnivå”. Det jag vill veta är ju grundhistorien. Ser man vad de gör om dagarna och hur de mår?

Älskar att glida runt med alla småprintar i väskan och plocka fram dom och bläddra, tänka, välja dit, välja bort. Gillar det här stadiet men är inte byggd för det. Jag är byggd som otålig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *