Monthly Archives: juni 2010

Sommarform

sommarfyrkant

En värmlänning kom på besök. Vi låg i soffan och kollade på för mycket fotboll och cyklade och badade med lillebror och lillebror och låtsasbror och alla badade fast inte han. Utan läste. Vi fick besök av Alexander som skulle flyga och sedan tågluffa men ångrade sig. Kanske berodde det på de tusen kronor på fickan eller en flicka eller ren olust till äventyr. Vi åt indiskt och pratade om Värmland och människor.

Stöket

Idag kommer Victor och vårt hem är stökigt som vanligt så klockan ställdes och jag springer runt och är helt förundrar över hur mycket läskflaskor det finns i det här huset. En på toaletten? Varför då?

Och jag lyssnar på den där låten av Los Campesinos! som Johan säger har ett avskyvärt intro men blir jättebra sen. Jag saknar Johan. Och Cecilia och Lisa. Och Alexander som kommer och våldgästar i morgon. Det känns nästan lite som en dröm, hela Värmland. Men idag kommer Victor och säger att näru, det vare inte alls! Fast på värmländska som i början lät så fånigt (det gör det fortfarande) men som nu bara är varmt och mjukt och tryggt.

Nu måste jag städa för att luras att vi har ett rent hem. Det har vi inte.

Men allt jag minns är detaljer

Krystyna kramar om mig. Säger åt mig att äta för att vi har kyckling, smörgåstårta, potatisgratäng och gräddtårta och jag svarar nejtack jag är så mätt redan.
Inget illa menat, lägger jag till.
Det är viktigt att äta i det här huset. Och det är nog viktigt att inte säga nej.
Jag tar vitt vin istället.

Och jag vet att man hämtar glas i en hylla som ligger helt  fel med tanke på diskhon. Att lampknappen sitter till vänster när man kommer in på toaletten, att locket numera är utbytt.

Vi pratar väldigt mycket allihopa. Inget viktigt och inget som läggs på minnet. Bara pratar och jag skrattar sådär så jag slänger huvudet bakåt och det flyter på och vi dricker av vinboxarna och Rickard öppnar champagneflaskan i köket med Davids mamma och mig. Frågar om vi inte kan sitta kvar vid köksbordet en stund. Det gör vi.

– Vi har bytt kod förresten. Eller vi har faktiskt skaffat kodlås nu! säger han i blå kostym (jag trodde alltid att den skulle vara svart) medan jag går mot porten. Sedan mimar han ”För jag har tagit studenten” när han försvinner med flickan som jag träffat förut men som såg så annorlunda ut. Hon ser likadant på honom som hon gjorde då. Och jag har alltid vetat vad det betyder.

Det regnar och vi alla sitter på den lilla terrassen. Jag har råkat krossa ett kristallglas men det gör inget. Vi fortsätter dricka vin. Allt är konstigt för att det inte är ett dugg konstigt.

Mona Lisa tripp

Vaknar i en soffa. Lillebror på madrass.

– Micke, klockan är 10.10.
– Fan.

Storebror vaknar senare, drar på sig byxor och säger att nu går vi ner och fikar eller nått. Så vi går ner och fikar, eller nått. Tar en kaffe och fralla, tar samma. Micke säger att den är hård och jag säger att det är meningen.
Vaknar till liv. Börjar smida stora idéer, bila ned? London eller Paris? Det är kanske billigare med tåg?

– Jag vill gå på Le louvre…eller vad säger man. Jag vill se Mona Lisa, säger storebror.
– Då har vi ett mål. En Mona Lisa-tripp.